Asemmaḍ yettwabedden akken ilaq ur t-tettwaliḍ ara: yesismiḍ, yessazzal aman, ur yeqqiṭir ara ɣef ubalkun n lǧar. Win yettwabedden akken ur ilaq ara, ad d-iban deg wayyur. Lxilaf mačči d tamacint — d asbedd, asbedd yebda seg usuffeɣ-ik.
Teɣzi uqbel ṭṭabla
Ini i umsaday tajumma n texxamt s lmitrat, anwa litaj, d wma iṭij yekkat-itt tameddit. Aselkim meẓẓiyen ixeddem war aḥbas, yerna ad yefcel deg ɣuct; win meqqren yesskar yeḥebbes, yesserfay tarisiti. Yal amsebday iḥerzen ad iktazal seg tlata-agi — ḥader win i d-yettakken ssuma war asteqsi.
Acu yesɛa usbedd n tidet
- Tanqabt d usbedd iṣeḥḥan n snat n tyunin, tadaxlit d tuffiɣt.
- Abrid i waman ara yekfun deg umkan iwatan — mačči deg webrid neɣ ɣef uɣrab n lǧar.
- Tukksa n waḍu seg yiqudas uqbel asekker, mačči kan «alday n lbalfat».
- Izirig n trisiti weḥd-s ma tesra-t teɣzi n uselkim.
Steqsi yal ssuma acu tesɛa seg wayagi. Lxilafat n ssuma da i llan.
Aḥader d uččar n lgaz
Ma asemmaḍ-ik yesismiḍ ddaw wamek yella, ssebba d imzizdigen iɛemmren neɣ d tuffɣa n lgaz. Asizdeg d arurad, d arxis. Aččar war anadi ɣef tuffɣa d akra n usemmiḍ i yiwen n lweqt — lgaz ad iṛuḥ akken iṛuḥ. Atikni aɣeddar ad inadi ɣef tuffɣa d tazwara.
Azɣal d lgaz: ulac abrid awezzlan
I isexxanen n lgaz, asenqed n taḍwa mačči d timerna; d ayen iḥerzen axxam. Steqsi s ṣṣeḥ ma ssuma tesɛa asenqed n tuffɣa n waḍu. Win yettaggaden asteqsi, yerra-d fell-as.
Anda i d-yekcem Brikoula
Suffeɣ axeddim yiwet n tikkelt — tajumma, litaj, tiwlafin n wanda ara yili uselkim — imsebdayen iqerben ad d-aznen ssumatin ara tesneqdeḍ s tiktabin-nsen. D amsaday i yesserfayen coins akken ad yeldi talɣut n unermis-ik; asuffeɣ baṭel.